Jag är tillbaka på ruta 1 igen. Jag började komma tillbaka, men sen föll jag igen. Utslagen, utmattad, stressad. Jag har ingen ork till någonting. Gick inte på första lektionen idag, sov istället. Gjorde omprov på andra, i made it, blev glad. Men det var vad min hjärna klarade av idag, sen blev jag helt slut. Gick hem under de första minuterna på 3e lektionen. Legat och bara legat nu i en timme, ingen ork till att sova ens. Det enda jag vill är att bara vara, inte ha något att oroa mig för, inte ha något som tynger mig. Vill bara börja om från början, byta spelpjäser och starta från noll.

 

Ännu en gång är jag tillbaka i skrivandets hetta. Det är som en dragningskraft, starkare än jordens. Vad är det för något mitt huvud så gärna vill få ut i ord? Jag vet inte, ett mysterium. Jag sätter mig bakom skärmen, ännu en gång, i ett tappert försök att förstå min hjärna. Ångest, ångest över att ha en oskriven bok framför mig. En bok med blanka sidor, sidor som bara väntar på att fyllas med ord. Vilka ord? Fina, stötande, oroväckande, hårda, elaka, känslosamma eller kanske bara enkla ord utan betydelse? Men vad är då meningen? Vad är meningen med att skriva om det inte ska betyda någonting? Finns det någon mening med det eller är meningen att det inte finns någon mening? Man skriver för att få ut sina känslor. Men, även för att beröra folk. Lyckas jag? Jag vet inte. Är det viktigt? Ja. Att skriva utan att beröra är som att kyssas utan känslor. Bara en massa saliv, bara en massa ord.

 

I Fredags var jag på begravning hela förmiddagen, för älskade, finaste Stina. 

På kvällen sen fick jag besök. Film och mys blev det.

Igår vaknade jag vid 9 av att jag fick sms om jag kunde jobba, visst kunde jag det.

Efter jobbet drog jag, Sebbe, Elin och Ebbz till Anderstorp och käkade mjukglass.

Emmie kom dit och så drog vi på ungdomsmöte i Gislaved. 

Kvällen sen spenderade vi med grabbarna grus, John, Simon och Calle. 

Första lektionen, datorteknik. Jag vill redan gå hem. Jag orkar inte mer, så himla trött på skolan så det är så sjukt. Ååååååh. Har idrott sen, kanske kan bli lite uppiggad av det, förhoppningsvis. Som tur var är det sista dagen i skolan för mig idag, för denna vecka. Eller tur och tur, tur i oturen egentligen.

 

I kväll blir det middag med familjen, finmiddag och mys. Ska fira min far som blir ännu ett år äldre på Söndag, gott. 

Wrong. I write the novels, other people have the feelings.

 

Jag är i ett skrivflow. Det blir äntligen något av mina meningslösa texter.

Lägger bloggen åt sidan tills det släppt, vill lägga all energi på detta just nu. Puss

Jag fick en plötslig längtan. En plötslig längtan att skriva, att få ner mina tankar, mina känslor i ord. Med Michael W. Smith i öronen och fötterna i ett varmt bad. Ikväll är tankarna på fel ställen igen, på ställen som jag förbjöd för längesen. Tyvärr så har mina tankar en tendens att göra olovliga saker, som i detta fallet, sväva iväg, långt bort. Långt bort mot mörkare platser. Till platser jag helst inte vill veta av.

 

Jag försöker, jag försöker verkligen att hålla tankarna på rätt ställen. Men kvällar som denna kan jag inte kontrollera dem. Jag kan inte heller kontrollera mina känslor. De svävar bort mot samma mörka plats som mina tankar, samma förbjudna plats. 

 

En mörk vävnad har lagts om mitt hjärta, en hård vävnad, hårdare än sten. De mörka, onda tankarna har gjort detta mot mitt dåvarande fina, sköra hjärta, oskuldsfulla hjärta som de en gång var. Dagar som dessa har jag en enda liten, obetydlig önskan. Att de hårda skal som omfamnar mitt hjärta, ska brista. Att hjärtat ska bulta så skraftigt att det spricker. Att de hårda skalet runt om mitt härta ska gå i tusen små obetydliga skärvor. Skärvor som sedan går att sopa ihop, läggas i en påse, som sedan kan skeppas bort med nästa skepp över atlanten.

 

Jag önskar att någon, en enda liten obetydlig människa ska komma in i mitt liv och förändra det. Att en person som kanske är obetydlig för någon annan, ska någon gång kunna betyda mer än världen för mig. Att denna enstaka individ ska kunna beröra mitt iskalla inre, att denna enstaka varelse ska kunna få mig att öppna något i mig som inte kunnat nås tidigare, men som finns där, någonstans.

 

Min enda önskan ikväll är att jag någon gång ska få uppleva riktig kärlek, en klyscha, jag vett. En gång, åtminstånde en gång i livet bör man få uppleva det. Det kanske inte är idag för mig, min tid kanske inte är inne ännu. Men kanske i morgon? Eller nästa år? Eller kanske om flera decennier. Men när den dagen väl kommer, så kommer jag att ta vara på den, ta vara på den lilla tid, kanske enda tid mitt hjärta kommer att vara utblottat, blottat för världen. Naket utan sitt skal som skyddar det. När den tiden kommer, så önskar jag att det är någon, någon som tar hand om det lilla sköra hjärtat som finns inom mig.

 

En kväll som denna vill jag helst inte vara en del av min kropp, min själ vill inte vara en del av denna avskyvärda varelse jag egentligen är, min själ vill bort från dessa mörka tankar som finns inuti denna skapelses huvud, den vill bort från det som finns innanför pannbenet på denna hemska individ.

 

Men någon gång, någon gång hoppas jag att denna fruktansvärda människa ska bli mänsklig, inte bara på utsidan.

 

Låg i sängen hela morgonen, kollade på film och åt popcorn. Sen runt 3 någon gång drog jag mig mot Anderstorp för att hänga med Alle, grillade och myste bara. Kom precis hem och satte mig ute en stund. Så himla skönt väder har det varit idag, 14 grader och sol. Nu gillar man livet! Nu är sommaren på väg, great life man!

 

Plugget har jag inte orkat med idag, men måste verkligen ta tag i det. Ligger efter i alldeles för många ämnen, blä på allt. Vill helst bara ta studenten nu och fly ner till medelhavet. ush

Legat i sängen hela dagen, inte för att jag är bakfull utan för att jag är så förbannat trött. Gårdagen bestod av dansföreställning och sedan vidare på chillfest. Kvällen var sådär, var inte alls taggad så jag drog hem rätt tidigt.

 

Idag så ska vi förhoppningsvis bowla i Värnamo med ett gäng! Have a good day foaks!

Jag har varit hemma från skolan idag pga matförgiftning så jag har pillat lite med designen när jag ändå hade tid över. Det är därför bloggen har varit låst för er som undrar. Jag är dock inte klar, har lite småpill kvar och ta nya bilder osv men det har jag inte orkat med.

 

Skolan har börjat igen, känns sådär. Känns sisådär bra med att ha rykt på matförgiftning, himla risifrutti. Dock något som är positivt är ju att mitt lov var grymt. Tror nog det har varit det bästa faktiskt. Inte haft en tråkig stund, rätt ok! Spenderat hela lovet med goa vänner och bara chillat gärnet i det fina vädret. På tal om det, vi kanske får sommar även i Sverige i år? Det ser faktiskt rätt ljust ut på den fronten just nu.

 

Jag har även bokat tid hos en fotspecialist så snart blir det nya, fräscha dojjor som gäller så jag kan ta tag i träningen på riktigt med. Känner att jag är rätt taggad för en gångsskull!

Eftersom mina vänner ska umgås med deras pojkvänner idag så får la jag göra det med.

Ska strax dra mig mot smålandsstenar för skräckfilmsmys med grabbarna.

 

Svar: På hm! 300kr kostade dom om jag inte minns fel :)

Jag har spenderat dagen med att städa och vara arg. Fick ett fnatt innan och grät så mycket så jag fick mitt första astmaanfall sen i somras, det var inte för gott. Men sen satte jag mig i solen och tog tag och redde ut det, ett enda stort missförstånd tydligen. 

 

Sebbe och Ebba kommer strax hit. Då blir det tjöt och plugg, ska hjälpa Ebba med körkortsteorin, för snart är det hennes tur. Untzuntz baby. Ikväll vet jag inte vad som väntar, är tröttast i världen så blir la bara film typ.

 

Vaknade vid 10 typ, började kolla på Limitless men in i halva filmen så fick jag ett mess av Johan som ville att jag skulle köra dom till Borås. So off we went, jag Ebba och killarna. Dit vägen gick bra, sen på hemvägen körde vi fel och vilse, inte jätte bra jobbat om man säger så. Men efter många om och men kom vi hem i alla fall. Drog hem till Ebba, tvättade superkian och nu är jag äntligen hemma igen och ska kolla klart på filmen. Ikväll blir det nog mys med Ebba och Elin, får se vart vinden tar oss. Puss på er