Då jag nu fått reda på anledningen till min rekordhöga besöksstatistik är jag en aning frustrerad.

 

Jag har tydligen gått och blivit b-kändis. Frågan är vad jag har med den negativa Compellotråden på Flashback att göra och varför någon tror att den har rätten att hänga ut mig? 

 

Jag måste få förklara mig. Det där med checken som han talar om? Jag fick min check på lönedagen som alla andra, men dom hade inte dragit hela min skuld för hyra av lägenhet (pga, jag då skulle få en väldigt liten lön så jag knappt skulle klara mig på, alltså av välvilja), men jag bad han dra allt på denna lönen så jag slapp det nästa månad. Detta betydde att dom var tvungna att skriva en ny check till mig under väldigt stressiga omständigheter vilket kan leda till att ett simpelt misstag sker, att man glömmer att underteckna.

 

Och varför det lät så hemskt när jag uttalade mig om detta i ett tidigare inlägg var för att jag var sjuk och mådde otroligt dåligt vilket betyder att allt känns större än vad det egentligen är. Om jag varit frisk hade detta simpla misstag som vem som helst kan begå inte känts lika farligt.

 

Och till nästa "anklagelse". Att man säljer 4sälj sin första dag, är inte det värt att hylla? Har jag den klassiska säljsektmentaliteten bara för det? Nej verkligen inte. Under mina månader där hände det inte en enda gång att en nykomling sålde 4st på sin första dag, så ja, den tjejen var verkligen värd all cred!

 

Jag ogillar väldigt mycket att jag förknippas med folk som vill framställa min gamla arbetsgivare i dåliga dagar. Jag trivdes på Compello och att jag sa upp mig har inget att göra med att jag vantrivdes eller liknande.

 

Så, tack för mig.

Asså vad händer? Inte varit aktiv och sånt här på ett bra tag, så fick jag för mig att gå in och kolla läget idag så såg jag att min besöksstatistik har ungefär gångats med 100. Asså hur är det möjligt? Blev fett chockad så jag inte ens kom ihåg vad jag skulle uppdatera om.

 

Jaja, anyway, vi kan väl ta en snabb update.

 

Jag är nu tillbaka i Sverige efter 3 månader abroad, på Malta, och det känns rent ut sagt förjävligt. Jag ångrar något så fruktansvärt att jag åkte hem. Jag lämnade ett helt okej jobb, fina vänner och den bästa pojkvännen man kan tänka sig. Mannen i mitt liv flyttar dock också hem, i morgon faktiskt, men det gör ju ingen skillnad när han bor sådär 8 timmar ifrån mig.

 

Varför händer detta mig?

jag har aldrig ens varit i närheten av att bli kär innan, och absolut inte erkänt för mig själv och andra att jag faktiskt tycker om någon. Och när jag väl hittar han som visste hur man skulle göra för att komma innanför mitt skal och komma åt mitt hjärta så förstör jag det genom att få hemlängtan när jag egentligen inte har så mycket att längta till. Väl hemma och väl ifrån min kärlek så inser jag hur det verkligen är att längta efter någon, hur saknad verkligen känns. 

 

Från att absolut hata att sova i samma säng som en annan människa till att känna mig totalt naken och ensam utan att sova bredvid mitt hjärta. 8 nätter ifrån varandra nu, i sträck. tidigare har vi inte varit ifrån varandra mer än 3 nätter totalt sen vi träffades första gången. Det är helt sjukt.

 

Allt känns bara skit och det enda jag vill är att ha honom här bredvid mig igen.

 

Min kärlek, mitt hjärta.