Det är 74 dagar kvar. 74 dagar kvar tills den vita klänningen är på och mössan är på huvudet, 74 dagar kvar tills jag springer ut från skolan för gott. Det är 74 dagar kvar tills jag tar studenten. Men jag tar inte bara studenten om 74 dagar, jag tar även klivet ut i vuxenlivet, klivet ut utanför de säkra väggarna i klassrummet, ut i världen, ensam. 

 

Hur roligt och spännande det än ska bli är det nästan självklart att man även ska vara lite nervös och skakis, men jag trodde aldrig att det skulle kännas såhär. Jag är så överspänd så jag får ont i magen, men inte bara över studenten, utan även över det som händer innan. Om 48 dagar sitter jag på ett plan till Österrike, ensam, all alone. Främmande stad, främmande folk och främmande yrke, it's freaking me out. 

 

Jag är hur nervös som helst, lite illamående, men även rädd, skärrad och stressad, men mest av allt, Panikslagen. Men, hur ynklig jag än känner mig så är jag även uppspelt, glad, spänd, förväntansfull, ja allt man kan tänkas vara! Men framförallt så känner jag en bris av lycka.